sometimes I just wanna say: Fuck this!

i torsdags, så sa jag rakt ut vad som hade gjort mej väldigt arg under temaarbetet.
Väldigt skönt men jag kände hur tårarna brände, men jag ville ha det sagt och de fick jag också!
Men sen fortsatte de samtalet och jag kände bara hur jobbigt det blev, då personen i fråga inte riktigt fattade, men som gjorde de mot slutet. great.
men fick höra kommentaren som träffade HÅRT. Den var inte elakt menat eller så, men det är så pass känsligt.

"Jag blir lessen av att höra att du har så dåligt självförtroende, du borde verkligen söka hjälp mot de"

Jo jag vet att jag borde, men det blir aldrig så.
Hela hemvägen fick man kämpa för att hålla tårarna borta.
jag hatar att älta saker om och om igen.

nä men nu är det helg!
vila upp sej och läsa lite till litteraturseminariet och försöka skriva på essän.
så kan jag ta de lungt till veckan istället och finputsa på saker och ting istället!