lite flum idag!

"Har Du ej som barn hållit en snäcka för örat och hört … hört ditt hjärtblod susa, dina tankars sorl i hjärnan, bristningen av tusen små utnötta trådar i din kropps vävnader … detta hör du i den lilla snäckan, föreställ dig då vad som skall höras i denna stora!” /August Strindberg.

det gör ont.

Idag gör det så ont inombords.
gör bara så ont att tänka på de.
det hela började så oskyldigt tills jag frågade en vän:
"Om du fick träffa vem du vill, död eller levande, vem skulle de vara då?"
och när han hade svarat och undrade vad mitt svar var, så började jag tänka på allt de hemska istället och det började göra så ont i mej.
Jag vill inte tänka på de eftersom det sårar mej så mycket fortfarande.

nån gång ska jag verkligen ta itu med det.

dagens blogginlägg.

tänker börja med att skriva ner takidas låt - losing, den passar bra in idag.
så känns det ofta.

Is this all of me
Is there nothing more of me than this
I would rather be
One of the faces that you'll miss, no
Do you care, well I don't know, no
I'm struggling not to let go

Won't you lift me up
Lift me up or else I'll never stop
Don't you leave me alone
I've been through hell now show me heaven...aaah

I'm losing
All of the time
Yeah I'm losing
I'm losing
Please change my mind
Yeah I'm losing
I'm losing

This is all of me (all of me)
There's nothing more of me than this
I can not be (can not be)
The well adjusted show me heaven... aaah

I'm losing
All of the time
Yeah I'm losing
And I've been through this
As long as i remember my life
I'm Losing

I'm losing
All of the time
Yeah I'm losing
And I've been through this
As long as i remember my life
I'm Losing

---------------------------------------

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva här..
men vill skriva ner mina tankar, så att du förstår mina tankar och rädslor, att allt kommer fram inte bara vissa delar, vill berätta allt bara så du förstår varför jag tvekar.


Jag tycker verkligen att vi ska träffas, det vet du att jag vill, men när det kan jag inte svara på.
Felet ligger hos mej, för jag är rädd...
Jag är rädd att våran vänskap som vi har kommer att förändras om vi träffas eller kankse tillochmed upphör. Vi vet mycket om varandra fast vi inte har träffats, vi har snart kännt varandra i fyra år och det vara bara av en slump att vi började att prata på internet.

Jag är rädd för det första mötet, hur det kommer att bli. kommer det bli en pinsam tystnad mellan oss?(inte en skön tystnad utan en PINSAM tystnad) Kommer det att kännas som att träffa nån av mina andra vänner som jag känner mej bekväm med och att är frid och fröjd? eller kommer allt bara bli fel? kommer vi träffas nyktra/onyktra? kommer det vara folk runt omkring oss eller bara vi två? vad kommer vi att göra då vi träffas?

Jag är så rädd för att allt kommer att bli fel, för jag vill inte att något ska förstöras mellan oss, så det är därför jag är så rädd för att träffas, men jag försöker verkligen att tänka positivt och tänka att det kommer att gå bra för jag vill ju verkligen träffa dej, men som sagt jag vet inte när och hur men vi kommer att träffas.

Men det jag är mest rädd för är att du inte kommer att tycka om mej som den jag är och jag menar inte bara min personlighet. utan jag är så fruktansvärt rädd för ytligheten även fast du inte är ytlig så är jag endå rädd..

---------

jag ogillar ytlighet eftersom den får mej att aldrig känna mej in eller vacker, visst har man kännt sej söt, men att känna sej söt eller oftast bara få höra att man är söt hjälper inte en precis. När någon säger att man är fin, så kan jag bara inte tro på det för jag är inte fin, jag är inte vacker och känner ofta att jag inte kan förstå hur de kan ljuga så för mej. Flesta gångerna nån har sagt att man är fin, är när personerna varit onyktra och då tror jag oftast inte på deras ord. Utan det sårar mer att höra de än att det skulle hjälpa mej och jämt när man kommer in på sånna samtalsämnen eller att nån nämner nått till mej så vill jag byta samtalsämne på en gång. för om dom säger sånt då vet man att dom tittat på en, och jag hatar att känna mej granskad.. och det är även en anledning till att jag hatar att redovisa eller liknande för jag känner mej granskad och uttittad.